Ulricehamn var målet för vår första etapp. Med 45 kilometer cyklade från Borås såg vi fram emot att runda av dagen. Nu behövde vi bara hitta en plats att slå upp tältet. Vi fortsatte norrut på banvallen. Vår avsikt var att försöka leta upp någon skogsdunge utmed spåret för att slå läger lite lagom avskilt. De första kilometrarna erbjöd inte mycket i den vägen. Landskapet är öppet och består mest av åkermark. Det är också fantastiskt skönt att trampa fram i den ljumma sommarkvällen. Vi har ett sådant bra flyt att vi nobbar några små skogspartier som hade varit lämpliga nattplatser.
Efter ungefär en mil får jag syn på en välbekant och välkommen syn: En vindstrut. Flygintresserad som jag är blir jag nyfiken. Det finns ett flygfält här bakom ett litet skogsparti. Vi parkerar cyklarna och går genom den glesa skogen till flygfältet. Det här blir en lagom spännande lägerplats. Efter att ha gått på upptäcktsfärd bland hangarerna hittar vi en liten lämplig plätt plan mark i skogen precis bredvid flygfältet. Här slår vi upp tältet och plockar fram matgrejorna.

När vi summerar dagen har vi cyklat 55 kilometer och det är den längsta sträcka barnen har cyklat på en dag hittills. Vi är mycket nöjda och glada med dagen och efter att ha ätit middag kryper vi ned i sovsäckarna och somnar snart allihop.
Efter frukost dagen därpå packar vi grejorna och rollar vidare norrut på den asfalterade banvallen. Ganska snart når vi byn Dalum. Ville lyckas övertyga mig om att det nog finns en kiosk eller butik här. Jag är skeptisk, men han har rätt. Det finns en bemannad bensinstation med lanthandel. Vi köper lite mellanmål och drygar ut frukosten. Efter gårdagens äventyr har vi en rejäl aptit. Den här dagen kommer vi göra många små stopp för att fylla på energi. Vi äter glass vid Basta kvarn i Blidsberg, men mest av allt stannar vi ofta för att plocka hallon utmed vägen.

Järnvägssträckningen här är rakare än mellan Borås och Ulricehamn. När landskapet mjukt rullar går banvallen rakt. Den skär igenom kullarna och reser sig över dalarna där man har fyllt ut med jord så att vägen går på en konstgjord ås genom dalarna. Med ungefär en mils mellanrum dyker det upp en by och vid lunchtid har vi kommit till Åsarp. Här finns det en lokal matbutik där vi köper kyckling och nudlar som vi lagar på stormköket. Ville ställer i ordning köket medan jag strimlar kycklingen som vi hjälps åt att steka. Vi lånar ett bord som står på församlingshemmets gräsmatta.
I Åsarp finns en förstklassig attraktion för cykelsemestrande barnfamiljer. Strax nordväst om byn ligger Ekehagens forntidsby. Här strövar vi runt en stund och tittar in i husen och kojorna från brons- och järnåldern. Det finns kanoter av urholkade stockar som man kan prova att paddla och på olika ställen visas forntida hantverktekniker som flintslagning, skinnberedning och smide upp. Det är en spännande och rolig plats för barnen att upptäcka och även för mig. Väl värt ett besök.

Jag börjar dock snegla på klockan. Vi närmar oss Falköping, som jag har tänkt som slutmål för cykeltrippen. Därifrån tänker jag att vi tar tåget hem till mina föräldrar i Jönköping. Tiden går och jag börjar bli orolig att vi inte ska hinna med sista tåget för dagen.
Vi kliver upp på cyklarna igen och trampar vidare norrut. I Kinnarp blockeras banvallen av en kontorsmöbelfabrik. Istället följer vi skyltarna som leder cykelleden genom byn. Vi får se det mesta av Kinnarp innan vi åter kommer ut på banvallen norr om byn. Efter några kilometer kan vi tydligt se Ålleberg och Mösseberg sticka upp över slätten. En segelflygsläp startar från flygfältet på Ålleberg och puttrar förbi oss i den lugna seneftermiddagsluften.
Nu kan vi också urskilja kyrktornen och spannmålssilon i Falköping och då blir det lättare att trampa vidare. Utan dramatik når vi fram till Falköping och följer järnvägen in i staden till stationen.

Vi har precis missat ett tåg och vi får vänta en timme på nästa tåg som är det sista för dagen. Vi strosar runt i Falköping och tittar på fina gamla hus samtidigt som vi letar efter Pokemons.
När vi lastat cyklarna på tåget summerar vi resan. Vi har cyklat nästan precis 10 mil på två dagar. Det har varit 10 lättcyklade mil med mycket att titta på och uppleva längs vägen och fritt från jobbiga backar och biltrafik. Vi kan verkligen rekommendera andra att cykla den här sträckan, gärna i sällskap med barn. Moa är sju år och Ville är nio och de klarade cyklingen bra, med lite påfyllning av energi i form av glass, bär och frukt flöt resan på bra.

Summery in English
We rode the old rail road turned to paved bike trail between Ulricehamn and Falköping. That stretch is about 55km. The track goes another 40km south of Ulricehamn. Outside of Åsarp there is a replica of a neolithic village with displays of stone age tech and crafts. Even wth hollowed log canoes. Worth a visit. The park and mill pond at Basta kvarn n Blidsberg is a nice place for a break. We ended up in Falköping from where we rode the train to Jönköping with our bike and gear.